Vikky pysslar och inreder

Idag kom mamma, pappa, lillasyster och för första gången farmor, faster och kusinerna (på pappas sida) över och hälsade på hos mig och Jocke. Det ligger nämligen till så att jag fyller tjugotvå år på torsdag och sånt måste ju firas med kalas.

 

Bort med sommarblommorna, fram med vackra ljungen. Nåja, de hängiga växterna (minns inte namnet på dem) på kanterna i blommlådan fick stanna, mamma trodde nämligen att de skulle kunna hålla sig fina länge ännu. Men pelargonen fick bli omplanterad och flytta in i värmen och de andra åkte i komposten. Så satte jag ner tre fina ljungplantor i lådan, blev så himla fint. :)

 

Det var bara det jag ville säga. :)

Det allra bästa med hösten måste ju vara alla läckerheter som finns i skogen eller i trådgården. När jag har varit hemma i Lungbo för att hjälpa pappa med skörden har jag passat på och tagit ett par turer till skogen. En svamptur och en lingontripp som båda gav goda resultat, bokstavligt talat.

 

Alltså det här med "shabby chic" stilen.. Jag tror snart att jag kräks på allt som är vitt, vitare och vitast och sådär låtsas slitet och skavt. Det är ungefär med nya jeans som redan är totalt sönderslitna, vad är grejen? Visst kan det vara snyggt om det är gjort på ett bra sätt men fortfarande, det ska vara riktig patina! Varför köpa något nytt som ser halvt sönderrostat ut och som är massproducerat när man kan rota fram äkta vara på loppisar och liknande för en billig peng? Don't get me wrong though, jag älskar spets, vitt, volanger, krusiduller och allt sånt där. Det är just det där nytillverkade fuskslitna tramset jag är så less på. Och alla änglar överallt, nej tack.

 

Jag gillar när saker är lite shabby med fin patina men som sagt, för min del ska slitaget komma från många års användning, som ger var pryl sin egen charm, karaktär och historia. Som gör just den saken unik. Men självfallet är smaken som baken och det är ju tur det, faktiskt. Hur tråkigt vore det inte om alla skulle gilla samma saker och vad fort man skulle tröttna i så fall. :)

 

Det här underredet till ett gammalt sybord är shabby i färgen på riktigt. Ska föresten försöka skaffa en fin marmorskiva och lägga på den så jag får ett fint litet sidobord men det blir liksom aldrig av. Just nu står den bara i sovrummet och får mina kläder kastade över den och det var inte riktigt vad jag tänkt mig.

 

 

Igår trillade äntligen denna fina bok ner på min dörrmatta genom brevinkastet, Underbara Claras bok Vintagepimp och hemmafix. Den gottade jag ner mig i halva eftermiddagen och kvällen igår, har redan lusläst den från pärm till pärm och fått massor av inspiration. Väl värd att läsa om man gillar pyssel, inredning, vintage och loppis. Superfina bilder och mänger av små fiffiga tips och idéer överallt.

 

Tänk så glad man kan bli för några ynka tomater när de kommer från ens egen balkong. Kanske blir jag lite extra glad eftersom det är första gången jag tar mig an ett par tomatplantor, jag trodde nämligen att jag skulle ha ihjäl dom efter två veckor ungefär. Det höll dock på att ske, men som tur var kom mamma och hälsade på och fasade över hur jag höll på att törsta ihjäl mina stackars växter. Men efter det så har de mått prima! Nu fullkomligt kryllar det av tomater på mina två plantor, tror jag har ett tjugotal gröningar som väntar på att få bli röda och goda. :) Jocke tyckte dessvärre att de ine var speciellt goda för de är lite mosiga/mjöliga i konsistensen men jag tycker såklart att de smakar fantastiskt - eftersom de kommer från min egen balkong. ;)

Om jag var tvungen (eller tungen och tvungen, nu väljer jag ju självmant, men ni förstår) att välja fem favoritsaker i vår lägenhet skulle det vara dessa:

 

Först ut kommer min finafina prylhylla där jag samlar alla mina älskade små krimskrams pyttesaker, bland annat finns där något från de fleste resorna jag gjort (nuförtiden köper jag alltid med mig något till prylhyllan när jag åker utomlands eller så), där finns några favoriter från min barndom, saker jag tillverkat själv med mera. Och såhär ser den ut i köket i nya lägenheten tillsammans med 50-talsreklamen.

 

 

 

Sist men inte minst, min stora gröna sköna flaska (jag vet att det finns något annat namn för sånna där flaskor men kommer inte på det just nu) som pryder ett hörn av vårat sovrum. Och så nöjd jag blev när jag stack ner påfågelfjädrarna jag köpte på Gotland också, så jävla snyggt om jag får säga det själv. Den är från Lungbo men inte hemifrån, utan jag köpte den på en loppis på granngården.

 

Jag har inte haft mycket tid till övers för bloggen på några veckor nu. Jag har jobbat och stått i förutom under min semestervecka jag hade förrförra veckan. Men den tillbringade jag på rosornas ö, underbara Gotland. Dit for vi med Jockes syster Bettan och hennes kille Tåmas. Medeltidsveckan var det då ju. Jag har velat åka på den sedan jag var liten och jag kan redan nu säga att jag kommer åka på många fler medeltidsveckor! Jag tänkte göra ett par, tre inlägg med massor av bilder därifrån senare så mer om vår fina vecka 32 då.

 

Nu börjar det även lugna ner sig på jobbfronten efter sommaren så jag hoppas inte att det ska bli fler sånna här milslånga hopp emellan mina inlägg i fortsättningen. Men jag har en del att skriva om så det är nog ingen risk.

 

Så nu vet ni att jag lever iaf. Hej så länge :)

Man lusläser och finkammar blocket efter något man verkligen vill ha och tillslut, finns annonsen där, i sin egen stad och till ett väldigt överkomligt pris dessutom; THE lamp, golvlampan med stort G. Dock inte trearmad utan tvåarmad men hemskt fin ändå. 500 spänn stod det i annonsen, jag fick den för fyra hundralappar. Och de lapperslapparna är den mycket värd enligt mig, Jocke är inte lika överförtjust men den fick väl duga.

 

 

 

 

Just nu känns det som att jag skulle kunna döda för en sån här lampa, som att mitt hem inte kommer kunna vara komplett utan en. Helst ska man ju också hitta den för ett par hundralappar på en loppis någonstans men det lär väl aldrig hända. Vill ni veta det värsta? När jag visade en bild på en sån här lampa för mor min så kläckte hon ur sig att hon vill minnas att de SLÄNGT en liknande lampa en gång i tiden... Jag började ju nästan gråta.

Här kommer en liten uppföljning om vår nya lurviga kompis här hemma. Blue Diamond var som sagt det officiella namnet på papprena, vilket då är lite jobbigt att säga. Till en början kallade jag honom Diamond men det kändes knasigt, så kom jag på att en förkortning av det kan bli Dajm. Så, kära vänner, denna håriga krabat kommer hädanefter att benämnas som Dajm, eller Dajmis. ^^

 

Så hur har det gått för Dajm här hemma hos oss? Över förväntan kan jag säga! I skrivande stund ligger han på min skrivbordsstol bredvid Jocke som sitter och spelar. Han har nu varit här i en vecka och två dagar och jag tycker det verkar som att han känner sig i princip helt hemmastadd här nu. Han jamar inte på långa vägar så mycket som han gjorde de första dagarna och han tillbringar inte heller största delen av sin tid under vår soffa, vilket fortfarande är en favoritplats men han ligger mycket mer hos oss nu. Nätterna tillbringar han vid mina fötter och om jag råkar sparka lite på honom eller röra för mycket på mina tossingar så blir mina fötter halvt slaktade. Tidigare i eftermiddags så råkade vi alla tre somna i soffan, jag lutandes mot Jocke och med Dajmis på min mage, det var mysigare än mysigast. :)

 

Det enda han fortfarande är lite vaksam över är balkongen. Han har inte fått gå ut så mycket där än så länge för vi har inte hunnit kattsäkra den helt än. Vi har satt upp en omgång med hönsnät som går ungefär 60 cm ovanför räcket men vi ska sätta upp en till så det blir heltäckande innan vi vågar låta honom gå ut där helt utan uppsikt. Nyfiken på balkongen är han såklart och han har varit ut korta vändor innan det blir för otäckt. Men när han väl vant sig tror jag han kommer sitta mycket där ute. I övrigt har han inte visat några tecken på att han saknar att kunna vistas mer utomhus så vi hoppas att balkongen ska räcka för att täcka det behovet. Ragdolls har ju inte alls det behovet av att få vistas utomhus som bondkatter har.

 

 

Jordgubbar med glass, krocket, blomsterplockning lägs vägkanten, kransbindning, sill och färskpotatis, västerbottenpaj och massa annat gott, sen ännu mer krocket. Plus det fantastiskt soliga vädret på det och man har fått sig en riktig midsommar.

 

 

..med glass och jordgubbar ^^

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spana in mitt senaste köp på Tradera! En gammal skolplansch från början av 1900-talet med uttrar på. Ni vet hur jag älskar uttrar? Om inte, så vet ni det nu.^^ En liten nackdel var att jag failade med mitt ögonmått och tänkte att den skulle vara mycket mindre än var den egenligen var, så jag måste tänka ut ett nytt ställe där jag vill ha den. Men det gör inte så mycket. Alltså jag måste verkligen sluta köpa så många fina saker till lägenheten, 55 kvadrat rymmer inte hur mycket som helst..

 

Det var ett tag sen jag gjorde något ljud ifrån mig eller lämnade något spår här i bloggen men man kan säga att lite saker hänt sedan sist i alla fall. Lägenheten börjar bli ett hem, vi har skaffat oss den viktigaste möbeln i vardagsrummet nu, soffan. Vi är supernöjda. Mitt sommarjobbande har börjat, jag kommer jobba 75% på Systemet nu i sommar så det är full rulle på den fronten också. MEN, den kanske allra sörsta nyheten är något som jag knappt kan bärga mig inför, på lördag ska vi nämligen åka iväg och hämta hem en kissekatt! Finaste Ragdollhanen med de blåaste ögonen ever behöver omplacering och ska få flytta hem till oss, oh, saliga jag! Som jag har längtat efter att få ha en liten luden, spinnande varelse i knät eller bredvid mig i soffan.

Men mer om det när han flyttat in, har ingen bild på honom ännu så ni får en bild på vår nya soffa istället.

Nu ska jag strax iväg och kika på denna skönhet, troligtvis köpa den och släpa den med mig hem också. Får snickra till en fin skiva till den så blir det ett underbart litet sidobord. Jag har kommit fram till att jag inte är skapt för att bo i en liten lägenhet. Allt jag vill ha får inte plats, jag vill ha ett helt hus att inreda från topp till tå! Det får väl vänta några år men sen så, banne mig. Men nu ska jag i alla fall fokusera på att skapa ett mysigt hem här på våra 55 kvadrat. :)

Vad jag har kommit på är att väldigt ofta är det improvisations matlagning av det man råkar ha hemma i kylen som blir allra godast. Sambon är inte hemma än så jag fick käka själv. Jag tinade upp en kycklingfilé som jag fyllde med crème bonjour vitlök. Den fick sedan ligga och puttra i en skvätt vatten i stekpannan tillsammans med en pressad vitlöksklyfta (vitlök kan man aldrig få för mycket av). När den började bli klar slängde jag på ett par skivor mozarellaost uppepå som fick smälta. Så var klycklingen klar, i skyn som var kvar i stekpannan klickade jag ner lite mer Crème bonjour och en skvätt grädde, det fick puttra en liten stund innan jag hällde på såsen över kycklingen. Detta serverade jag tillsammans med en tomat- och mozarellasallad. Mums filibabba och LCHF-smurfarna skuttar glädjeskutt!

Här skulle det då passa ypperligt med en aptitretande bild på min goda mat men nu är fallet så att jag var för hungrig för att hinna ta kort på maten innan jag smaskade i mig den. :P Men jag hatar inlägg utan bilder så jag får väl bjuda på något annat istället. Och när man inte vet vad man ska lägga upp för bild passar det alltid utmärkt med en söt kattbild.

Jag testade hur mycket ström det var i stänglset, eller åtminstone så låtsas jag att jag gör det.


Här kommer de springandes och skuttandes, härligt med frisk luft och grönt gräs.


Få sträcka ordentligt på benen efter en lång vinter


Och göra ett litet krumsprång här och var


Stanna till ett tag vid ett träd



Och bara njuta av att få vara utomhus igen


Hälsa på varandra måste man ju också göra


Mingla lite grann och ta en tugga lite då och då


Är inte gräset liite grönare på andra sida mån tro?


Bufflas, stångas och busas hör ju också till..


..eller klättra och klänga på varandra


Att dra in doften av vår och denna dag även regn i näsborrarna


Och hälsa lite på alla människor som står och betraktar dem.


Men bäst av allt är kanske att få smaka på det alldeles nya, gröna och saftiga gräset?


En syster-yster


Sedan gick vi vidare och fann denna bedårande varelse


Som jag bara ville knalla iväg hem med


Dessa sötingar kan bokstavligen säga att de använder sig av uttrycket "att kika under lugg". Här kliade det visst lite bakom örat också.


Vi hälsade även på dessa små grymtande filurer.


Så mysigt att bli sniffad på handen av deras blöta, mjuka nosar.