Saknar kattgos!
Det jag saknar allra mest nu när jag flyttat hemifrån är mina små håriga lurvtussar, mina gosiga missar. Det är galet vad jag saknar dom. Därför kommer nu en liten bildbomb på dom små charmiga liven. Tror inte jag har "presenterat" dem här heller så det får jag ta och göra också. :)
Först ut kommer denna eleganta donna, Raja. Den äldsta, klokaste? Inte minst stoltaste damen. Busig och gosig när hon själv vill. Fräser så fort grabbarna kommer i närheten. På sommrarna brukar hon ta semester från våra dryga pojkspolingar till katter och knalla iväg och boa i grannens lada ett par veckor i taget. På vintern däremot sätter hon knappt tassarna utanför dörren.
Att gömma sig under mattor och täcken är väldigt mysigt. Kan vara farligt dock när man är en liten kissekatt som kanske inte alltid syns så bra.
Bus på gång. :)
Så har vi min lilla katten Findus. :) Gosigast i världen men också räddast. Det farligaste som finns är prassliga kassar och främlingar. Bäst tycker han om att dricka vatten ur ett vanligt dricksglas när min lillasyster vickar på glaset åt honom så han kommer åt. En redig bonnakatt är han i alla fall, mästare på att fånga råttor och tyvärr (enligt mig) även ekorrar.
Findus brukar vara ett väldigt tacksamt motiv för kameran. :)
Min lilla knas.
Och så har vi tjocka lilla Pär, eller Pelle som han egentligen heter. ;) Också ett praktexemplar av bondkatt. Han äälskar att gosa men vill inte komma för nära så han står en meter bort och vill att man ska sträcka sig och klia honom ööööverallt. Och så dregglar han när han blir gosad, det bara droppar om käften. Luktar inte jättegott om hans saliv men det är lite gulligt.
Han fick bli klädd i färgglada snören, på min födelsedag för ett par år sedan tror jag bestämt.
Först ut kommer denna eleganta donna, Raja. Den äldsta, klokaste? Inte minst stoltaste damen. Busig och gosig när hon själv vill. Fräser så fort grabbarna kommer i närheten. På sommrarna brukar hon ta semester från våra dryga pojkspolingar till katter och knalla iväg och boa i grannens lada ett par veckor i taget. På vintern däremot sätter hon knappt tassarna utanför dörren.
Att gömma sig under mattor och täcken är väldigt mysigt. Kan vara farligt dock när man är en liten kissekatt som kanske inte alltid syns så bra.
Bus på gång. :)
Så har vi min lilla katten Findus. :) Gosigast i världen men också räddast. Det farligaste som finns är prassliga kassar och främlingar. Bäst tycker han om att dricka vatten ur ett vanligt dricksglas när min lillasyster vickar på glaset åt honom så han kommer åt. En redig bonnakatt är han i alla fall, mästare på att fånga råttor och tyvärr (enligt mig) även ekorrar.
Findus brukar vara ett väldigt tacksamt motiv för kameran. :)
Min lilla knas.
Och så har vi tjocka lilla Pär, eller Pelle som han egentligen heter. ;) Också ett praktexemplar av bondkatt. Han äälskar att gosa men vill inte komma för nära så han står en meter bort och vill att man ska sträcka sig och klia honom ööööverallt. Och så dregglar han när han blir gosad, det bara droppar om käften. Luktar inte jättegott om hans saliv men det är lite gulligt.
Han fick bli klädd i färgglada snören, på min födelsedag för ett par år sedan tror jag bestämt.
Kommentarer
Trackback
