Måndag i Montmartre

På måndagen tog vi metron upp till Château Rouge och knallade sedan ett par långa trappor upp till Sacré-Cœur som ligger allra högst upp på Montmartre. Sedan tog vi oss nedåt, strosade längs gatorna, tittade på fina byggnader, mysiga restauranger och lite olika sevärdheter på vägen.

 

Mången trappsteg för att komma till Sacré-Cœur på toppen av Montmartre.

Tillslut skådade vi den ståtliga basilikan. Vi tog ett varv innuti den men där fick man tyvärr inte fotografera.


Utsikten var imponerande, synd att det var lite dimmigt.

 

Vi kunde även se Eiffeltornet resa sig i dimman.


Så gick vi till Place du Tertre, där konstnärer slår upp sina stativ för att måla av turister som oss.


Och visst ville även vi ha ett porträtt på oss tillsammans. Men vi nöjde oss inte med den första bästa utan vi gick runt och kikade på de olika konstnärernas arbeten och så kom vi fram till denna lille farbrorn som ser ut som en riktig fransk konstnär ska, à la bohemstyle med basker. Vi fick dock veta senare att han var grek men det är sak samma, han hade iaf bott i Paris större delen av livet. ;)


Ta da! Ett fint porträtt av mig och älsklingen.


Där var ett porträtt som han hade gjort av sig själv.

Så knallade vi vidare, kikade på söta hus som denna rosa lilla restaurang.


Så hittade vi på Au Lapin Agile som är ett av de gamla cabaretställena från 1800-talet i Montmartre.


Vingården i Montmartre, som vid denna tid på året verkade väldigt stängt.


Konstnären som målade av oss tipsade om denna mysiga lilla restaurang om vi ville äta lunch på ett ställe där knappt några turister alls kommer, vilket var ett ställe precis så som vi hade tänkt leta reda på.


Hur mysigt som helst med massor av gamla prylar hängades i taket. Här kunde man äta trerätters för 13€, vilket var mycket billigt för att vara i Paris.


Fransk löksoppa med baguetter och en massa ost till förrätt. Man fick passa sig så man inte blev mätt redan på den.


Boef bourguignon till huvudrätt, my god vad köttet var mört. Sen tog jag ost till efterrätt och sötnosen tog en päronpaj. Tack konstnären (kommer inte ihåg vad han hette) för tipset!


Det var trappor överallt, jag är glad att vi började vid Sacré-Cœur och tog oss nedåt istället för tvärt om, då hade jag nog kollapsat.


Så hittade vi på Moulin de la Galette också, vilket är en annan av de kända cabareterna.


Från Moulin de la Galette strosade vi ner längs den episka gatan i hopp om att även hitta på Moulin Rouge.


Men Rue Lepic tog en konstig 90 graders sväng och vi trodde gatan slutade där (vilket den inte gjorde, men det kom vi fram till senare). I vårt sökande efter Moulin Rouge hittade vi på Montmartres enorma kyrkogård där vi stannade till för att kika på kändisars begravningar.


Vi letade reda på Alexandre Dumas (som var den enda vi kände igen på kartan med storheters gravplatser utmärkta).


En mycket dammig skulptur av honom.


Sedan efter att ha gått en knasig omväg hittade vi äntligen den kända röda väderkvarnen. Det var enorm kö in till nattklubben redan på eftermiddagen.


På kvällen frågade vi på hotellet om de kunde rekomendera någon bra restaurang i närheten, Aux Crus de Bourgogne hamnade vi på då. Vi hade lite svårigheter med att göra oss förstådda, för även denna restaurang kom det mest fransmän till. De kom ut med ett varsin glas vitt vin till apertif och vi blev som två frågetecken. Vi hade ju inte beställt dricka än, eller hade vi gjort det utan att vi själva förstod det? xD Jocke försökte på stapplande franska fråga om vinet och efter en stund förvirring från både vår och servitrisens sida så fick vi förklarat att det var för vi bodde på Hotel Roubaix som vi blev bjudna på vin innan maten, dom hade någon slags överrenskommelse där.


Det var ett mycket gott vin och även samma som vi hade spanat ut i menyn så vi beställde in en flaska till maten.


Till förrätt tog vi självfallet sniglar. Det kändes som ett måste att prova på att äta det i Frankrike och vi blev inte besvikna, så gott. Servitrisen kom in med vad som såg ut som ett snapsglas till sniglarna tillsammans med små pipetter och vi såg ut som frågetecken igen. Då förklarade hon att vi skulle droppa fem droppar av spriten (som vi senare kom fram till var pastis) i varje snigel, "för matsmältningen" sa hon på franska.


Till huvudrätt tog vi ankbröst i honungssås. Åh så fantastiskt gott det var. Jag hade faktiskt ingen aning om att anka var rött kött.


Slutligen till efterrätt åt jag kastanjpuré med något crème fraiche-aktigt till, mycket spännande och väldigt gott.


Min sötnos åt baba au rhum, först ställde servitören fram en tallrik med något muffinliknande och grädde, sen ställde han fram en hel flaska med rom till. Så det var bara för Jocke att dränka in kakan i rom så mycket han bara ville.


Jag och min älskling på fin restaurang i Paris

(lägg märke till servitrisen som sitter och stirrar i vänster övre hörn, wtf liksom?)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0