Så. Jävla. Nöjd.
Det var bara det jag ville säga. :)
Skogens härligheter
Det allra bästa med hösten måste ju vara alla läckerheter som finns i skogen eller i trådgården. När jag har varit hemma i Lungbo för att hjälpa pappa med skörden har jag passat på och tagit ett par turer till skogen. En svamptur och en lingontripp som båda gav goda resultat, bokstavligt talat.
Kantarellerna räckte både till kantarellmackor, en ljuvlig köttfärs- och kantarellpaj och även ett par påsar stekta kantareller som åkte in i frysen.
Sen så åkte jag, mamma och moster Britt ut i skogen en underbar septembereftermiddag i förra veckan och plockade ungefär en tiolitershink var på ett par timmar max.
Här har vi min skörd rensad och klar för frysen, varje påse väger ett kilo. Skulle tro att min och Jockes årsförbrukning av lingon är kirrad. Helt gratis.
Det enda negativa med all svamp, lingon, blåbär, äpplen och så vidare är den stress och ångest den kan framkalla hos folk. Jag är nog inte ensam och känna ångest över att inte hinna ta till vara på allt som jag skulle kunna. Några blåbär hanns inte med i år, inte heller svarta eller röda vinbär. Jag hatar att se naturens resurser gå till spillo, men och andra sidan får man glädjas över det man hinner ta till vara på. :) Det är tur att jag får låna mammas och pappas frys i källaren hos dem med all min saft, rabarber, jordgubbar, ärtor, lingon med mera. Jag skulle aldrig få plats med allt det här hemma i min lilla frys.
Lampskärms makeover!
Idag rotade jag fram en ful och tråkig lampskärm som jag köpte förut någon gång i en fyndlåda för en ynka peng. Nu har jag ingen bild på hur den såg ut innan makeovern men tro mig, ful var den. Jag slet bort det gamla tyget och plockade istället fram nål, tråd och träpärlor. Detta blev resultatet:
Måste säga att jag blev så jäkla nöjd. Ni vet hur man har en bild i huvudet på slutresultatet och det är långt ifrån alla gånger det blir lika bra, ännu mer sällan överträffar man sina förväntningar. Bollfransen gjorde verkligen susen. Tänkte att det vore nog ett snyggt sätt att dölja alla fula knutar längst ner och minsann! Nu gäller det bara att hitta en fot som gör den rättvisa, eller kanske man skulle försöka göra en hängade fönsterlampa av den istället?
Kreativitet äntligen!
Jag har så många projekt jag vill påbörja just nu fast som jag, till min frustration, inte har allt material till. Detta har lett till kreativ torka när det gäller allt annat också. Jag går och grämer mig över projekt jag inte kan påbörja istället för att pyssla med annat. Men igårkväll höll jag på att dö av tristess och rastlöshet och var bara tvungen att fippla med någonting. Det resulterade i detta:
Jag knåpade ihop en miniliten caféstol av en sån där pryl som sitter på korken till mousserande viner. Lite ranglig och sne blev den men ändå himla charmig tycker jag. :) Såg någon annan som gjort massor av sånna här och skrivit under sitsen när man drack vinet, till exempel "Nyår 2011/2012". En kul grej man kan göra om man vill ha ett litet minne från en speciell kväll. En annan rolig grej vore att ha ett eget dockskåp som man kunde fylla med små möbler man tillverkat själv (som denna stol) eller hittat på loppis. Synd att jag inte har plats för det bara. :(
Detta var bara en liten uppvärmning för idag har jag pysslat till något helt annat, som för övrigt blev himla nöjd med! Men det får ni se i nästa inlägg vad det blidde för något!
Så. Trött. På.
Alltså det här med "shabby chic" stilen.. Jag tror snart att jag kräks på allt som är vitt, vitare och vitast och sådär låtsas slitet och skavt. Det är ungefär med nya jeans som redan är totalt sönderslitna, vad är grejen? Visst kan det vara snyggt om det är gjort på ett bra sätt men fortfarande, det ska vara riktig patina! Varför köpa något nytt som ser halvt sönderrostat ut och som är massproducerat när man kan rota fram äkta vara på loppisar och liknande för en billig peng? Don't get me wrong though, jag älskar spets, vitt, volanger, krusiduller och allt sånt där. Det är just det där nytillverkade fuskslitna tramset jag är så less på. Och alla änglar överallt, nej tack.
Jag gillar när saker är lite shabby med fin patina men som sagt, för min del ska slitaget komma från många års användning, som ger var pryl sin egen charm, karaktär och historia. Som gör just den saken unik. Men självfallet är smaken som baken och det är ju tur det, faktiskt. Hur tråkigt vore det inte om alla skulle gilla samma saker och vad fort man skulle tröttna i så fall. :)
Det här underredet till ett gammalt sybord är shabby i färgen på riktigt. Ska föresten försöka skaffa en fin marmorskiva och lägga på den så jag får ett fint litet sidobord men det blir liksom aldrig av. Just nu står den bara i sovrummet och får mina kläder kastade över den och det var inte riktigt vad jag tänkt mig.
Lite shabby chic över min hallbyrå men allt uppepå den är loppisfynd och byrån har jag gett ett nytt liv med färg och pensel.
Vintagepimp och hemmafix!
Igår trillade äntligen denna fina bok ner på min dörrmatta genom brevinkastet, Underbara Claras bok Vintagepimp och hemmafix. Den gottade jag ner mig i halva eftermiddagen och kvällen igår, har redan lusläst den från pärm till pärm och fått massor av inspiration. Väl värd att läsa om man gillar pyssel, inredning, vintage och loppis. Superfina bilder och mänger av små fiffiga tips och idéer överallt.
