Oväntad, men välkomnad kallabalik

Igår förrmiddag fick jag ett telefonsamtal från Kraekkja turisthytte i Hardangervidda, Norge, ett ställe jag sökte jobb på tidigare i vintras men som det inte blev något med. Nu var de i akut behov av personal och frågade om jag kan börja på måndag. Tankarna flög genom skallen på mig "idag - torsdag, på måndag - om fyra dagar mer eller mindre. Norge - långt bort. HJÄLP hur ska det gå till?!" Men inte kunde jag tacka nej till ett äventyr som detta så givetvis sa jag att det skulle lösa sig och att jag gärna börjar på måndag. Så sen när jag lagt på telefonen började kallabaliken; vad måste fixas innan? hur ska jag ta mig dit? etc.

Nu har jag läget hyffsat under kontroll i alla fall; jag har klart för mig hur jag kommer dit, har bokat bussbiljett till Oslo (vilken enorm skillnad det är på priser mellan buss, tåg och flyg btw, 300 kr för att åka hela vägen till Oslo får gå under kategorin mycket billigt hur som helst), har fixat någon typ av personbevis hos skattemyndigheterna som jag tydligen behövde, fått ett internationellt bankkontonr till mitt bankkonto, köpt nya täckbrallor (man har flyt när man klampar in på Intersport och hittar ett par täckbyxor som var de enda kvar av den sorten och storleken råkar vara i just sin egen och dom sitter perfa och att det var 50% rabatt till på köptet är najs), och sist men inte minst köpt lite nödvändigt apoteket-stuff osv. Så nu är det bara att börja packa, för på Söndag natt kl 23.55 går bussen mot Oslo.

Det är nog tur att jag inte hunnit tänka efter så mycket ännu, för än så länge känner jag mig hyffsat lugn, men resefebern hinner nog komma den också. Men jag ska ju inte vara borta speciellt länge heller. Jag jobbar från den 22:a mars - 19 april så då hinner jag hem lagom för att sedan packa om och dra vidare till Österrike en vecka.

Kraekkja turisthytte är ett typ vandrarhem/B&B eller vad man ska säga och mina arbetsuppgifter där kommer bli städning, servering och lite sånt där allt möjligt. Det ligger i Hardangervidda och de sista fem kilometerna innan man kommit fram måste man åka med snöskoter för att ta sig fram. Det verkar ligga rätt ensligt till med andra ord. Men jag slår vad om att naturen där är något man sent glömmer efteråt. Jag är nyfiken på om de kommer lyckas övertala mig att kliva på ett par skidor, jag har ju åkt liite längdskidor i vinter men innan dess har jag väl knappt stått på ett par skidor, Hjäelp.

Jag har precis mejlat och frågat ifall de har trådlöst internet där så jag kan ta med storebrors laptop *hoppas* men i annat fall lär jag bli rätt så svår att nå veckorna framöver. Hur som helst ska jag fortsätta packa lite grann nu sen bara ta det lugnt och hoppas att min nedra förkylning vill ge sig.


Puss och kram Vix

Det tar sig :)

Blev ingen praktik på Salbohedsgården B&B för mig idag. Hade inte varit så kul att servera kaffe på konferens med rinnande näsa och ögon, feber och nysa stup i kvarten, så det blev att vara hemma istället. För överigt så var detta min sista dag på praktikperioden så nu får vi se vad som händer dessa veckor framöver, fram till den 24:e april då det bär av till Bad Gastein i Österrike en vecka på reseledarkurs. Den veckan kommer att innehålla bland annat vandring i Alperna, utfylkt till Salzburg, Venedig i Italien och sen självklart även en massa teori att studera in. Det ser jag fram emot minsann. :)

Idag trotsade jag dock förkylningen till den gräns att jag satte mig och fortsatte sy på mitt lapptäcke och nu är alla lappar ihopsydda och på rätt ställen dessutom, utan alltför många missöden. Tjoho! Det ser riktigt snyggt ut och jag hoppas att det blir lika snyggt i slutändan också.


Jag längtar till jag får bädda min säng med detta som överkast. Vem vet, nästa gång jag skriver kanske det börjar bli färdigt :)


Hej då så länge /Vix



En dag till symaskin.

Idag har tillbringat största delen av dagen med att sy, sy och sy lite till på mitt lapptäcke. Symaskinen fungerade faktiskt över förväntan och retades inte med mig mer än kanske fem gånger, annars kom vi bra överrens. Jag däremot, var anledningen till att jag fick anlita min kära vän Sprätten ett par, tre.. kanske fyra gånger. Ibland är det inte så bra att tänka på annat eller ha aningen för bråttom när man ska sy ihop en massa lappar på rätt ställe. Men man lär sig av sina misstag, förhoppningsvis. :)

Nu får jag nog ta det lite lugnt med syandet för jag måste köpa in filttyg och ett enfärgat tyg till baksidan till täcket innan jag kan fortsätta efter att jag sytt ihop alla lappar. Hittills har jag avklarat 96 av 240 lappar så det går hyffsat fort ändå och jag vill ju inte bli syssellös. Men det lär jag nog inte bli för jag hade tänkt mig att sy ett par matchande prydnadskuddar osckå i det randiga och jeansfärgade tyget som det blev en del över av.


På återseende när det händer något nytt på pysselfronten :) Förhoppningsvis snart, för gud så kul det är att pyssla!

Här syns det lite hur jag gått till väga.

Jag älskar rutigt. :)

Pussel kan man säga.

Hur kan tre personer räka fel så många gånger undrar jag?!

Jag har suttit och fyllt i mönstret för hur tyglapparna ska sitta i täcket, och när jag hade en sådär 30 tomma rutor kvar tänkte jag att jag skulle kontrollräkna att allt stämde med antal rutor för varje tygsort osv. Ja, det var en bra idé med kontrollräkning, men något jag skulle börjat med tidigare! 240 lappar totalt, fem tygsorter (30st,35st,40st,65st,70st=240st) men hur jag än räknade, hur många gånger jag än räknade fick jag inte ihop alla siffror att stämma med de antal rutor som återstod att fylla i på pappret. Jag bad lillasyster att räkna och hon fick självklart ihop en annan summa än jag fått, men inte stämmde hennes siffror heller. Jag bad pappa att räkna och inte heller fick han samma summa som jag eller som Sofia fått och inte heller stämmde hans siffor. *suck* Nåväl, efter ett par timmars räknande fick jag i alla fall allt att gå ihop och jag kunde fylla i de sista rutorna i mitt mönster. Jag hoppas att allt stämmer nu för ärligt talat, jag vågar inte kontrollräkna en gång till nu när jag tror mig äntligen fått allt att stämma. Det visar sig väl sen när jag ska sy ihop alla bitar ;) Så får jag svära då om jag klantat mig, hihi.




En paus i klippandet.

*Puh och pust* Jag har tagit en paus i klippandet av lappar till täcket, man får använda hjärnan mer än jag trott och jag börjar inse vilket pusslande det kommer bli när jag ska få ihop alla lappar på ett snyggt sätt. Men skojj är det, och det lär bli ännu mer skojj när jag kan lämna klippandet bakom mig och börja sätta ihop själva lapptäcket. Jag har tänkt mig att lapptäcket ska mäta 120x200cm, då passar den bra som ett överkast till min säng. Om lapparna är 10x10 cm (utan sömsmån) så ska jag alltså samanlagt klippa 240 lappar (med 1,5cm sömsmån blir lapparna 13x13 cm).  Jag har fem olika tyger och har tänkt använda vissa mer än andra. Längre än så här har jag inte kommit än men nu ska jag återgå till mitt klippande och hoppas på att jag hinner klart med den punkten idag.

Hasta mañana eller la mañana efter i morgon eller något sånt. Vem vet, vi får se.

Eld, lågor och lapptäcke!

Nu har jag en tid varit riktigt sugen på att sy mig ett mysigt och hemtrevligt lapptäcke att ha som överkast till min säng (förhoppningsvis kan det få mig till att bädda fint i min säng lite oftare, ehrrmm). Och idag bar det av till Västerås med mor min och det blev tygshopping på Billiga Nisse, lyckades hitta riktigt fina tyger till riktigt bra priser; 19 kr metern är överkommligt. Så nu när jag får tid ska jag sätta igång med att klippa lappar för brinnande livet och sen är det bara att hoppas på att symaskinen är samarbetsvillig, vilket den inte alltid är.

Så nu är jag eld och lågor och extremt pysselsugen, det kliar i fingrarna och jag vill börja på en gång, men det får nog vänta tills helgen. Fram tills dess har jag praktiken att sysselsätta mig med. :)



Jag gillar dessa lantiga, blommiga tyger som ser lite gammaldags ut, de ska nog bli fina i mitt lapptäcke och så kunde jag inte motstå charmen i ett vanligt, hederligt jeanstyg.


RSS 2.0