Loppis och andra fynd från Gotland
Och så kommer vi till marknadsköpen:
Kom på nu medan jag sitter och skriver att jag glömt några småsaker som jag köpte men så får det vara. Massor av fynd blev det i vilket fall som helst, så nu är min loppishunger stillad för ögonblicket i alla fall. Men den mättnaden lär väl inte hålla så länge till. ;)
Rosornas ö, tredje och sista delen
Rosornas ö, andra delen
Rosornas ö, första delen
Sista eftermiddagen i Paris!
Så var det snart dags att spana in Eiffeltornet på nära håll. Men innan det, lunch på uteservering i det vackra vårvädret.
Oh la la, tjusigt.
Så var vi på väg upp i tornet, toppen var avstängd så vi kom bara till andra avsatsen.
Ack och ve, alla dessa trappsteg..
Pampig byggad
Toppen!
Uppe på svindlande höjder med mitt hjärta
Höjdrädd? Jag kan inte påstå att det inte kändes i magen att titta nedåt. Jocke försökte räkna trappstegen trappstegen på vägen ner och räknade någonting på 600. Mina fötter är inte överlyckliga med tanke på att jag började dagen med blåsor under fötterna efter gårdagen.
Moi.
Självfallet måste man ha en puss-bild framför Eiffeltornet♥
Tihi♥
L'arc de triomphe. Mina fötter böjar dö lie grann, sakta men säkert.
Avenue des Champs elysées. MINA. STACKARS. FÖTTER.
Galen turist stannar och tar kort mitt i trafiken.
Äntligen har vi vandrat längs hela Champs elysées och slutligen kommit fram till Place de la Concorde. Metron till hotellet nästa.
Men man måste ju stanna och ta lite fina bilder titt som tätt.
Men det är inte över än. På kvällen letade vi reda på en mysig fransk restaurang på en gata, proppfull av restauranger, som de tipsade om på hotellet. Där provade vi på en annan fransk specialitet till förrätt, nämligen Foie gras, gåsleverpaté. Det var lite läskigt men förvånansvärt gott. Den serverades tillsammans med ett mörkt fikonbröd och en fruktsallad med fikon och lite annat och den kombinationen var faktiskt mycket god. Till huvudrätt åt vi vaktel i någon gräddig sås och ris till det. Också mycket gott. När vi ätit färdig begav vi oss av mot hotellet för att sova sista natten i Paris innan vi var tvugna att gå upp i ottan för att ta oss till flygbussarna.
Och vi avslutade sista kvällen i Paris med att hitta Waldo..
Les catacombes des Paris
Under årens lopp har katakomberna bland annat använts som mötesplats för franska motståndsrörelsen under andra världskriget. Det fanns många hemliga ingångar men sedan 50-talet har det rådit förbud mot att besöka katakomberna annat än den delen som idag är öppen för allmänheten, vilket endast är 2 av 300 kilometer.
Dessa katakomber var vi självfallet tvugna att besöka. Så vi for dit sista dagen, efter den sista franska frukosten med baguetter och croissants. Vi var där redan innan öppning, ändå fick vi vänta omkring 45 minuter på att få komma in. Men det var det värt, helt klart! Snacka om att man kände historiens vingslag där nere i de mörka gångarna med väggar täckta av skelett.
Återigen var jag tacksam för min kamera, då det inte var mycket till belysning alls där nere och man inte fick använda blixt.
Och vi träder in..
Så här såg gångarna ut överallt, skelett överallt
Där fanns många stentavlor med dikter, ordspråk och årtal från när skeletten i olika gångar blev ditlagda.
Där fanns även vissa gravar som var lite mer speciella, här tror jag ligger skelett från soldater som stupade vid ett slagfält.
Man kan ju inte påstå att de inte var konstnärliga i alla fall, även om det kan tyckas makabert att göra dekorationer av människoskelett.
På väg upp till ytan igen, uppför läskig, trång spiraltrappa.
Ganska fascinerande inte sant? Jag rekomenderar verkligen att besöka katakomberna om man åker till Paris. Och ta sig tid där nere, läsa skyltar och inte bara titta sig om lite skyndsamt omkring. Vi blev omkörda hela tiden av folk som knappt stannade och tittade på saker. Förstår inte, det är ju jätteintressant!
Ettårsdgen i kärlekens hufvudstad
På väg mot lilla ön som vi ser framför oss där vattnet delar sig
Tänk att jag firade ett år med denna knasboll ♥
Sen var det dags att bege oss iväg mot Le tour Eiffel! Och vi vandrade på där, längs Seine, hade det mycket mysigt faktiskt. Så kom vi fram till någon skum slussgrej och floden delade på sig (?!). Jocke tog upp kartan och guess what? Vi hade knatat på åt helt fel håll! Jag måste understryka att det trots mitt rent ut sagt kassa lokalsinne inte var mitt fel. Hur som helst så studerade vi kartan nogrant och sökte upp närmaste metro för att ta oss till Eiffeltornet. Väl nere vid tunnelbanan verkar det som att det är någon form av försening. Ett antal gånger säger de något i högtalarna och vi fattar nada. En del börjar gå och en del står kvar, de upprepar informationen i högtalarna några gånger till och när vi kanske stått och väntat tjugo minuter kommer det ner någon snubbe som förklarar felet - på franska. Alla börjar gå och vi frågar honom om han talar engelska och frågar vad felet är. Då får vi veta att hela metron är nere på grund av att de inte har någon elektrisitet. Kul för oss!
Med onda fötter och trytande humör studerade vi åter kartan och kom fram till att vi inte var så långt från hotellet ändå, så vi knatade ditåt, stannde och kikade på Centre Pompidou på vägen. Sen på hotellet vilade vi fötterna en liten stund innan det var dags att bege oss ut och äta finmiddag och fira.
Lyckligt omedveten om att vi är på väg åt helt fel håll
Vi underhållde oss med fastmurad ring, jag lyckades inte dra loss den.
Men min starka karl kanske lyckas?
Nu jävlar..
..arrrggghh!
Nope, den satt visst där den satt.
Millitärträd..
..med bollkottar i! Min sötnos var så gullig att han försökte ta ner en bollkotte till mig, han var till och med beredd att offra sin ena sko. Han trampade nämligen i fetaste hundbajsen i sitt tappra försök att ge mig en kotte. Sen när han väl fick tag i en så rasade dom bara ihop.. så där stod vi, han med bajsig sko och jag utan bollkotte..
Sssschhhyyyysschh!
3d-konst.
Centre Pompidou
Jocke köpte macaroner till mig som tröst för att det inte blev som vi tänkt oss, så vi tog oss en varsin snabbmacaron (höhö) vid Centre Pompidou.
Andra sidan av Centre Pompidou
Vi letade reda på La harpe, en restaurang som Jockes föräldrar rekomenderade oss. Där firade de Jockes mamma, kickis, trettioårsdag för drygt tjugo år sedan. Det var ju lite utav en chansning, mycket kan ju hända en restaurang på tjugo år men det blev hur fint som helst. De bjöd oss på ett varsitt glas rosé till apertif, Jocke köpte tre rosor till mig av en blomsterförsäljare som kom in när vi satt där, hihi. :) Till förrätt tog vi sniglar igen (det gäller ju att passa på). Sedan åt vi entrecôte, drack ett rött sancerre-vin till det, riktigt gott. Sedan till efterrätt tog Jocke tarte tatin, vilket var äppelpaj och jag provade på crème brûlée, mums var det. Sedan när vi frågade efter notan kom kyparen in med varsin whiskey (!) snacka om generösa, bjöd både på apertif och sen en wirre på maten. Dom fick dricks vill jag lova.
Efter middagen tog vi oss en liten kvällspromenad i upplysta Paris, vi gick till Pont Neuf och över till île de la cité igen. Sedan strosade vi bara omkring och söp in Parisandan. Det satt kärlekspar överallt och precis som vi, bara njöt av att vara där med varandra. Eiffeltornet glittrade, broarna över Seine var upplysta och Notre Dame lika så. Vackert var det och jag glömde bort mina ömmande fötter för en stund.
På La Harpe och avnjuter mycket god dessert.
Notre Dame nattetid
Jag och mina vackra rosor med Pont Neuf-bron i bakgrunden. :)
Många hade varit vid Pont Neuf och lämnat ett litet spår efter sig.
Eiffeltornet med dess "fyr-ljus" som övervakade staden.
Glittrande Eiffeltornet.
En tripp till Notre Dame
På förmiddagen på tisdagen åkte vi ut till île de la cité för att beskåda ståtliga Notre Dame. Vi började med att ta oss en titt inuti, på alla underbara färgglada glasfönster, statyer och enormt höga och pampiga valv med mera. Vi betalade oss även in i skattkammaren där det fanns mängder av skatter i renaste guld med skimmrande diamanter och glittrande safirer. Mycket vackert att titta på. Sen ställde vi oss i kö för att gå upp i kyrkan och förundra oss över utsikten. Hela fyra hundra gropiga trappsteg att släpa sig upp för, hej mjölksyra i benen. Men det var det värt.
Den näst sista bilden talar om hur trötta vi var i benen när vi kom ner, mina sakade. Men det finns ingenting som inte en puss botar. :) Ni kanske märkte att jag gillade gargolyerna. Man fick verkligen känslan av att de faktiskt vaktar katedralen och att de skulle kunna bli till liv när som helst för att skydda byggnaden. Dessutom var ingen av dem den andra lik. Tror jag måste ta och titta på ringaren i Notre Dame igen! Bilderna där det ser ut som gargolyerna sitter och blickar ut över staden är nog mina favoriter från hela resan.
Detta var en mycket bra start på min och Joachims årsdag.♥
P.S. Måste även passa på att hylla min nya kamera. Inne i katedralen fick man nämligen inte ta kort med blixt och som ni vet brukar ju inte direkt kyrkor vara så väldans upplysta, utan det är mer stämningsljus i form av levande ljus som gäller. Ändå tycker jag att kameran lyckades fånga upp förvånansvärt mycket ljus. D.S.
To be continued..
Måndag i Montmartre
På måndagen tog vi metron upp till Château Rouge och knallade sedan ett par långa trappor upp till Sacré-Cœur som ligger allra högst upp på Montmartre. Sedan tog vi oss nedåt, strosade längs gatorna, tittade på fina byggnader, mysiga restauranger och lite olika sevärdheter på vägen.
Tillslut skådade vi den ståtliga basilikan. Vi tog ett varv innuti den men där fick man tyvärr inte fotografera.
Utsikten var imponerande, synd att det var lite dimmigt.
Vi kunde även se Eiffeltornet resa sig i dimman.
Så gick vi till Place du Tertre, där konstnärer slår upp sina stativ för att måla av turister som oss.
Och visst ville även vi ha ett porträtt på oss tillsammans. Men vi nöjde oss inte med den första bästa utan vi gick runt och kikade på de olika konstnärernas arbeten och så kom vi fram till denna lille farbrorn som ser ut som en riktig fransk konstnär ska, à la bohemstyle med basker. Vi fick dock veta senare att han var grek men det är sak samma, han hade iaf bott i Paris större delen av livet. ;)
Ta da! Ett fint porträtt av mig och älsklingen.
Så knallade vi vidare, kikade på söta hus som denna rosa lilla restaurang.
Så hittade vi på Au Lapin Agile som är ett av de gamla cabaretställena från 1800-talet i Montmartre.
Vingården i Montmartre, som vid denna tid på året verkade väldigt stängt.
Konstnären som målade av oss tipsade om denna mysiga lilla restaurang om vi ville äta lunch på ett ställe där knappt några turister alls kommer, vilket var ett ställe precis så som vi hade tänkt leta reda på.
Hur mysigt som helst med massor av gamla prylar hängades i taket. Här kunde man äta trerätters för 13€, vilket var mycket billigt för att vara i Paris.
Fransk löksoppa med baguetter och en massa ost till förrätt. Man fick passa sig så man inte blev mätt redan på den.
Boef bourguignon till huvudrätt, my god vad köttet var mört. Sen tog jag ost till efterrätt och sötnosen tog en päronpaj. Tack konstnären (kommer inte ihåg vad han hette) för tipset!
Det var trappor överallt, jag är glad att vi började vid Sacré-Cœur och tog oss nedåt istället för tvärt om, då hade jag nog kollapsat.
Så hittade vi på Moulin de la Galette också, vilket är en annan av de kända cabareterna.
Från Moulin de la Galette strosade vi ner längs den episka gatan i hopp om att även hitta på Moulin Rouge.
Men Rue Lepic tog en konstig 90 graders sväng och vi trodde gatan slutade där (vilket den inte gjorde, men det kom vi fram till senare). I vårt sökande efter Moulin Rouge hittade vi på Montmartres enorma kyrkogård där vi stannade till för att kika på kändisars begravningar.
Vi letade reda på Alexandre Dumas (som var den enda vi kände igen på kartan med storheters gravplatser utmärkta).
En mycket dammig skulptur av honom.
Sedan efter att ha gått en knasig omväg hittade vi äntligen den kända röda väderkvarnen. Det var enorm kö in till nattklubben redan på eftermiddagen.
På kvällen frågade vi på hotellet om de kunde rekomendera någon bra restaurang i närheten, Aux Crus de Bourgogne hamnade vi på då. Vi hade lite svårigheter med att göra oss förstådda, för även denna restaurang kom det mest fransmän till. De kom ut med ett varsin glas vitt vin till apertif och vi blev som två frågetecken. Vi hade ju inte beställt dricka än, eller hade vi gjort det utan att vi själva förstod det? xD Jocke försökte på stapplande franska fråga om vinet och efter en stund förvirring från både vår och servitrisens sida så fick vi förklarat att det var för vi bodde på Hotel Roubaix som vi blev bjudna på vin innan maten, dom hade någon slags överrenskommelse där.
Det var ett mycket gott vin och även samma som vi hade spanat ut i menyn så vi beställde in en flaska till maten.
Till förrätt tog vi självfallet sniglar. Det kändes som ett måste att prova på att äta det i Frankrike och vi blev inte besvikna, så gott. Servitrisen kom in med vad som såg ut som ett snapsglas till sniglarna tillsammans med små pipetter och vi såg ut som frågetecken igen. Då förklarade hon att vi skulle droppa fem droppar av spriten (som vi senare kom fram till var pastis) i varje snigel, "för matsmältningen" sa hon på franska.
Till huvudrätt tog vi ankbröst i honungssås. Åh så fantastiskt gott det var. Jag hade faktiskt ingen aning om att anka var rött kött.
Slutligen till efterrätt åt jag kastanjpuré med något crème fraiche-aktigt till, mycket spännande och väldigt gott.
Min sötnos åt baba au rhum, först ställde servitören fram en tallrik med något muffinliknande och grädde, sen ställde han fram en hel flaska med rom till. Så det var bara för Jocke att dränka in kakan i rom så mycket han bara ville.
Jag och min älskling på fin restaurang i Paris♥
(lägg märke till servitrisen som sitter och stirrar i vänster övre hörn, wtf liksom?)
En söndagseftermiddag i Paris
Vi avnjöt varsin crêpe suzette, våra första under denna Parisvistelse och öven de bästa. De var tunna och frasiga med massor av nutella i (och även banan och kokos i min), killen som gjorde dem snålade verkligen inte med nutellan och ändå frågade han oss om det var tillräckligt.
Vårat söta rosa hotellrum
Googlar runt på sevärdheter..
"Den största marknaden är "Les Puces de Saint-Ouen" uppe vid Clignancourt. En enorm marknad, som enligt uppgift ska vara den största "loppisen" i världen. Varje veckoslut har man omkring 150 000 besökare. Här säljs allt från packningar till kökskranen och second-hand kläder till verkliga antikvitetsklenoder."
Måste. Besöka. Punkt. Slut. Eller ja, jag kan ju ta upp det med min andra hälft först, men jag tror inte han har något emot det. Och om jag fattat det rätt ligger det inte alls långt ifrån Montmartre där vi tänkte ta en heldag. Då låter det ju väldigt rimligt enligt mig att klämma in "världens största loppis" när vi ändå är i närheten. ^^
Ettårsdagen i Paris.
Det är snart ett år sedan dagen då du och jag blev vi. Och ettårsdagen kommer vi att fira i Paris. Flygbiljetterna har vi precis bokat och jag är i extas. Det kommer bli underbart. Jag har aldrig varit i Paris men jag känner att jag kommer älska den staden. Och det finns ingen som jag hellre skulle vilja uppleva Paris med än dig. Le tour eiffel, Notre dame och Montmartre ligger högt upp på listan av saker vi vill besöka. Vi kommer vara där i fyra dagar så vi får försöka tänka ut vad vi allra helst vill se. Jag längtar så.
Riga för en dag!
Jag, Sötnos och Plast
♥
Närmar oss Riga
Lilla moi
I hamnen, vår stora båt som syns i bakgrunden
Världens mysigaste butik med massa stickade och virkade fina saker
Snyggaste husen
Finaste väggen
Ingen aning om vad det står, men det är säkert något vackert.
Liten gränd i gamla staden.
En medeltida restaurang som såg mysigare än mysigast ut.
Men vi beslöt oss för att käka sushi istället och det ångrade ingen. Vi var eniga om att det var den godaste sushi vi ätit.
Frihetsmonument.
Stackarn såg ut att frysa sönder
Nån snubbe. Vi trodde det var Lenin först men det var någon annan.
Jag besöker gärna denna fina staden igen och ger den gärna mer tid än våra sex timmar som vi hade på oss. En vin och sprit outlet besökte vi också. Det lustiga var att de skrev priserna i lettiska valutan lats OCH i svenska kronor (!), inga andra valutor utan lettiska och svenska. Vad säger det om oss? xD
Fredag nu, ensamt i lägenheten när älskling jobbar. Men sen blir det fredagsmys! Nu ska jag städa lite grann och vänta på att Chibi ska sluta. ^^
Lettland, baby!
Skottland i bilder och ord.
Det första som slog mig var hur fina alla hus var; i sten med massa skorstenar, som små slott. Och uttrycket "A man's home is his castle" passade utmärkt i Skottland.
Första stoppet var Culloden battlefield i Inverness. Där slogs min hjälte James Fraser (i boken Slända i Bärnsten av Diana Gabaldon) år 1746 för sitt skottland. Slaget var ödesdigert för skottarna som gick emot en säker död - Engelsmännen med sina kanoner.
Blickar ut över Culloden Moor.
Gav till ett litet exhalterat tjut när jag såg denna minnessten. <3 Endast denna sten hade blommor framför sig, undrar om det har någt att göra med Gabaldon-böckerna. ;) Jag lade också dit ett par blommor. :)
Det rutiga tyget är Klanen Frasers tartan, deras mönster på kilten.
Inverness Castle.
Urquhart Castle med anor från 500-talet och Loch Ness i bakgrunden.
Jag, Sofia, Karolina och Viktor.
Jag och sötaste kusinbarnet.
Loch Ness.
Jag såg Nessie!
Sofia också!
Minnesmonument för jakobiterna som stupade här vid Glenfinnan.
Fanns inte mycket att se under kilten på denna skotte.
Jag med "Harry Potter-bron" i bakgrunden, i väntan på Hogwartsexpressen. Många som hade tagit sig upp på berget för att se tåget.
Hogwartsexpressen.
Färjan som tog oss från fastlandet till Islay.
Vårat hotell vi bodde på i Port Askaig var ett spökhotell kom jag och Sofia fram till. Men vi åt i alla fall hummer två kväller i rad där. Kan det bli bättre?
Rundtur på Lagavulin Distillery.
Därefter rundtur på Ardbeg Distillery.
Bilder från tillverkningsprocessen av whiskeyn.
Ett snabbt lunch-stop i Glasgow.
Vårt hotell i Edinbrurgh.
Edinburgh Castle.
Byggnader i Edinburgh.
Edinbrugh Castle på nära håll.
Innanför slottets murar.
Utsikt över Edinburgh från slottet.
Och så avrundar vi resan med en promenad från slottet ner längs Royal Mile.
Scotland, baby!
Bye bye, hasta la vista, auf wiedersehen!
PUSS!