Grattis på födelsedagen Hjärtat!
Idag är ingen vanlig dag för det är Jockes födelsedag, hurra, hurra, hurra!
Färgglada grönsaker till garnering är viktigt.
Nå vad tycks? Inte för att skryta men jag tror bestämt att det är den tjusigaste smörgåstårta i mannaminne! Är mycket stolt över den i vilket fall som helst.
Födelsedagar kräver ju god mat och vad passar inte bättre än smörgåstårta? Jag tror inte jag kan komma på något mer passande faktiskt. På födelsedagar ska man äta tårta och varför inte även till maten liksom? Och nu ligger det till på så vis att min pojkvän förtjänar den allra godaste smörgåstårtan på sin födelsedag, vilket faktiskt råkar vara min farmors smörgåstårta. Men nu tror jag inte att farmor orkar göra den idag så då fick jag lov att ta saken i egna händer så att säga.
Färgglada grönsaker till garnering är viktigt.
Nå vad tycks? Inte för att skryta men jag tror bestämt att det är den tjusigaste smörgåstårta i mannaminne! Är mycket stolt över den i vilket fall som helst.
Då återstår bara att vänta tills Sötnosen kommer hem från jobbet så att vi kan hugga in på detta mästerliga verk. Frågan som följer är; kan den vara lika god som min farmors smörgåstårta? Jag är inte säker men jag har ju snott receptet från henne så man kan ju hoppas åtminstone. :)
Påskpyssel
Fick bli hemma från jobbet idag också, dumma feber och dumma hosta. Men sånt är livet och det hör väl nästan till att bli dunderförkyld lagom till våren och värmen kommer krypandes, man kastar av sig mössan och vantarna, plockar fram den kanske något för tunna vårjackan och så vidare. En annan sak apropå våren är att snart är det påsk! Och det har kliat i minna fingrar ett tag nu att göra massa färgglada påskpyssel. Så det har jag sysslat med idag. Jag har virkat ihop en liten äggvärmare i from av en kyckling. Den ska få ruva på och hålla mina ägg varma i påsk. Tänkte göra en till Jocke också fast en pojkklyckling.
Äggen tog slut igår så jag har inga att demonstrera äggvärmaren med men det får duga ändå.
Äggen tog slut igår så jag har inga att demonstrera äggvärmaren med men det får duga ändå.
Sällskap av min bästa Anna har jag också. Nu sitter vi och dricker te respektive kaffe i soffan och tar det lugnt. :) Ikväll ska vi över en sväng till vår fina vän Trollis som ska ha loppiskväll med massa pysselsaker som hon har rensat ut. Får se vad man kommer hem med för skojjsigt och pyssligt efter det. :)
Sjukling
Ligger hemma i sängen och är sjuk. Så typiskt att just denna vecka skulle inledas med feber och halsont med tanke på att jag hade massa jobb inbokat. Klarade av tisdagen och onsdagen som var korta arbetsdagar men idag fick jag bli hemma, hoppas bara att jag orkar jobba i morgon!
Bild från söndags då jag och mina kollegor var ute på Systembolagets lärcenter på Skarpö i Stockholms skärgård. Väldigt trevligt med intressanta provningar och delikat mat. Synd bara att jag hade feber när vi kom hem på måndagen.
Medan jag ligger här i soffan med laptopen i knät sitter jag och kikar runt på massor av trevliga och inspirerande bloggar. Jag får massvis av idéer till framtida projekt i huvudet men mycket får vänta tills vi fått tag i en ny lägenhet och flyttat. Vi ska på visning idag by the way, en tvåa på Åkra i Sala. Inte riktigt det området vi helst vill bo på, i och med att det är rätt stökigt men vi har inte så mycket valalternativ när vi lär vara ute härifrån första maj.
Ett litet smakprov på vad jag hittade för inspiration under mitt bloggsurfande är denna beskrivning på hur man gör sin egen skyltdocka. Så fint, måste testa! Åh vad jag skulle vilja ha en skyltdocka i mitt sovrum med en skir vit klänning (gärna med massa spets) och vackra smycken på. Jag ska nog ta och låna min lillasyster som mall till skyltdockan. Sofia, ställer du upp på att få din överkropp inlindad i silvertejp?
Bild från söndags då jag och mina kollegor var ute på Systembolagets lärcenter på Skarpö i Stockholms skärgård. Väldigt trevligt med intressanta provningar och delikat mat. Synd bara att jag hade feber när vi kom hem på måndagen.
Medan jag ligger här i soffan med laptopen i knät sitter jag och kikar runt på massor av trevliga och inspirerande bloggar. Jag får massvis av idéer till framtida projekt i huvudet men mycket får vänta tills vi fått tag i en ny lägenhet och flyttat. Vi ska på visning idag by the way, en tvåa på Åkra i Sala. Inte riktigt det området vi helst vill bo på, i och med att det är rätt stökigt men vi har inte så mycket valalternativ när vi lär vara ute härifrån första maj.
Ett litet smakprov på vad jag hittade för inspiration under mitt bloggsurfande är denna beskrivning på hur man gör sin egen skyltdocka. Så fint, måste testa! Åh vad jag skulle vilja ha en skyltdocka i mitt sovrum med en skir vit klänning (gärna med massa spets) och vackra smycken på. Jag ska nog ta och låna min lillasyster som mall till skyltdockan. Sofia, ställer du upp på att få din överkropp inlindad i silvertejp?
Hammerfall @Katalin
Igårkväll for jag och Jocke iväg till Uppsala för att se hans favvisar - Hammerfall. Jag har inte lyssnat på dem mer än när sötnosen har lyssnat men har tyckt de var helt okej. Efter gårdagens konsert däremot blev de plötsligt väldans bra! Jag måste säga att sångaren, Joacim, visste hur man får med sig publiken till 110%. Detta var ju dessutom en klubbspelning vilket såklart också bidrar till en personligare och intimare stämmning när de kommer så pass nära publiken. Tummen upp!
Nu ska jag berätta det allra bästa. Efter att Oscar gjort ett gitarrsolo såg jag ur ögonvrån hur han kastade ut sitt plektrum snett framför oss. Bara det att ingen av de som stod där dök efter den. Jag sneglade ner på golvet där men såg bara massa fötter. Efter konserten däremot, viskade jag till Jocke vad jag sett och han kikade ner på golvet och hittade den! Ett svart litet plektrum där det stod Hammerfall och Oscar på i röda bokstäver. Gissa om vi blev glada?! Jag ska se till att den antligen blir inramad eller får en liten genomskinlig plastmonter att sitta i. Oscar är by the way den söta med långt blondt hår. :)
Det näst bästa var att vi båda high-fivade Joacim (sångaren), min hand nuddade han till och med två gånger!
Mycket nöjda och glada var vi efter konserten. Jag konstaterade att Jocke kommer att bli stämplad som Hammerfallnörden nr ett på sitt jobb med tanke på att han nu äger fem stycken Hammerfall t-shirts. I och med att han i princip alltid klär sig i bandT-shirts och han kanske har åtta stycken sammanlagt så kan ni ju själva räkna ut hur ofta han lär springa runt i Hammerfalltröjor.
De avslutade konserten med att sätta våra hjärtan i brand.
Det näst bästa var att vi båda high-fivade Joacim (sångaren), min hand nuddade han till och med två gånger!
Mycket nöjda och glada var vi efter konserten. Jag konstaterade att Jocke kommer att bli stämplad som Hammerfallnörden nr ett på sitt jobb med tanke på att han nu äger fem stycken Hammerfall t-shirts. I och med att han i princip alltid klär sig i bandT-shirts och han kanske har åtta stycken sammanlagt så kan ni ju själva räkna ut hur ofta han lär springa runt i Hammerfalltröjor.
De avslutade konserten med att sätta våra hjärtan i brand.
Något av en impulsbeställning..
Fick hem en Jotex-katalog på posten idag som jag satt och bläddrade igenom ute på balkongen i eftermiddagssolen. Medan jag för övrigt satt och avnjöt en namnsdagssemla (kronprinsessans och min namnsdag idag ju, flaggdag och allt) med min älskling. Himla mysigt. Hur som helst fann jag massvis med finfina och söta saker som det var "succépriser" på och det kan jag ju faktiskt hålla med om. Dessa saker hamnade i varukorgen:
Klicka på bilderna för större bild
Klicka på bilderna för större bild
- Muffinskskålarna kostade endast 19,90 kr styck (man fick bara köpa två så två blev det)
- 2-pack doftljus med doft av lilekonvaljer (godaste blomsterdoften ever), också 19,90 spänn (Endast ett köp per kund)
- Två söta frotéhanddukar med spetskant för 19,90 (tråkigt nog fick man bara köpa ett 2-pack där med)
- Sötaste kökshanddukarna ever med kossor på, 49kr för 2 st (59% rabatt).
- Sist men inte minst ett bäddsett med 6 delar, 2 påslakan och 4 örngott för 179 spänn (ordinarie pris 399)
Även om det blev lite av ett impulsköp så måste jag säga att jag är himla nöjd med dessa fynd, jag menar hela beställningen går på mindre än bäddsettet kostade till ordinarie pris. Åh längtar tills jag får hämta ut paketet med dessa fina prylar, älskar att hämta paket och ännu mer att öppna dem!
Ajöken adjö
Om lite mindre än två månader är det dags att säga adjö till denna lägenhet. Vår hyresvärd har bestämt sig för att sälja den och hon har redan hittat en köpare. Så nu letar vi lägenhet för fullt och jag hoppas verkligen att vi lyckas hitta något snarast. Vore jobbigt att behöva flytta iväg alla grejjor i nån slags "mellan-två-lägenheter-period". Men vi kommer troligtvis inte behöva sära på oss om vi inte lyckas hitta något tills dess som tur är. Jag som tycker det är jobbigt att vara borta från mitt hjärta en natt bara, hur skulle det gå då?
Men vi får hålla tummar och tår för att detta ska lösa sig. Utöver det att jag är lite orolig för att vi inte ska hitta något så känns det väldigt spännande och skoj att få inreda och pyssla med en ny lägenhet!
Men vi får hålla tummar och tår för att detta ska lösa sig. Utöver det att jag är lite orolig för att vi inte ska hitta något så känns det väldigt spännande och skoj att få inreda och pyssla med en ny lägenhet!
Trasig skål.. eller vänta?
Hade ett par trasnystan som blev över när jag virkade min första matta som jag kände för att göra något av, sitter nämligen och har dödstråkigt medan Jocke pysslar warhammer med ett par kompisar. Så jag virkade ihop en liten korg/skål. Den passar jättebra som förvaring av nycklar och dylikt ute på hallbyrån. :)
Vill ni ha beskrivning så gjorde jag på detta vis:
Virka 4 lm och slut till en ring
Varv 1: Virka 8 fm om ringen
Varv 2: Virka 2 fm i varje maska (=16 fm)
Varv 3-6: Öka med 8 fm jämnt fördelat på varje varv
Varv 7: Minska med 4 fm jämnt fördelat (=36 fm)
Varv 8 och resterande varv: Virka fasta maskor hela varvet
Fäst arbetet när du är nöjd med höjden på korgen. Tänk på att hålla koll på vart varje varv slutar så att du kan fästa där, annars blir korgen sned.
Virka 4 lm och slut till en ring
Varv 1: Virka 8 fm om ringen
Varv 2: Virka 2 fm i varje maska (=16 fm)
Varv 3-6: Öka med 8 fm jämnt fördelat på varje varv
Varv 7: Minska med 4 fm jämnt fördelat (=36 fm)
Varv 8 och resterande varv: Virka fasta maskor hela varvet
Fäst arbetet när du är nöjd med höjden på korgen. Tänk på att hålla koll på vart varje varv slutar så att du kan fästa där, annars blir korgen sned.
Vad tycks? :)
Mer trasvirkning!
Så var alla Parisinlägg upplagda och nu åter till pysslandet!
Var in en sväng på frälsningsarmén igår och kikade lite, kom hem med en bunt vita virkade dukar som jag så småning om ska ha till mitt framtida lampprojekt (som jag egentligen ville göra i höstas men inte fått tillräckligt med dukar till ännu) och några trasnystan. Jag räknade med att det skulle kosta runt femtiolappen för rubbet men kassörskan prutade själv ner det till 25 kr för alla sex dukar och tre nystan utan att jag hann blinka. Endast den största duken var märkt med 20 kr. Hon kände igen mig sedan sist jag var in och handlade nystan till min trasmatta och kallade mig virktjejen, hon frågade även hur det gick med min virkprojekt, väldans trevlig. :)
Det här blev resultatet av trasorna som jag köpte. Måste köpa fler för jag vill göra en lite större matta denna gång, men fanns inga fler färger som jag gillade. Det är himla trevligt att virka med trasor då det går fasligt fort och grymt snyggt blir det ju. Har tänkt mig att jag ska virka mig ett par grytlappar och kanske även en korg när jag är klar med denna.
Älskar denna färgkombination, lila och grått gör sig så fint ihop.
Var in en sväng på frälsningsarmén igår och kikade lite, kom hem med en bunt vita virkade dukar som jag så småning om ska ha till mitt framtida lampprojekt (som jag egentligen ville göra i höstas men inte fått tillräckligt med dukar till ännu) och några trasnystan. Jag räknade med att det skulle kosta runt femtiolappen för rubbet men kassörskan prutade själv ner det till 25 kr för alla sex dukar och tre nystan utan att jag hann blinka. Endast den största duken var märkt med 20 kr. Hon kände igen mig sedan sist jag var in och handlade nystan till min trasmatta och kallade mig virktjejen, hon frågade även hur det gick med min virkprojekt, väldans trevlig. :)
Det här blev resultatet av trasorna som jag köpte. Måste köpa fler för jag vill göra en lite större matta denna gång, men fanns inga fler färger som jag gillade. Det är himla trevligt att virka med trasor då det går fasligt fort och grymt snyggt blir det ju. Har tänkt mig att jag ska virka mig ett par grytlappar och kanske även en korg när jag är klar med denna.
Älskar denna färgkombination, lila och grått gör sig så fint ihop.
Sista eftermiddagen i Paris!
Från katakomberna beger vi oss av mot Eiffeltornet. För att sedana ta oss mot Triumfbågen och knalla längs Champs elysées mot Place du la Concorde.
Så var det snart dags att spana in Eiffeltornet på nära håll. Men innan det, lunch på uteservering i det vackra vårvädret.
Oh la la, tjusigt.
Så var vi på väg upp i tornet, toppen var avstängd så vi kom bara till andra avsatsen.
Ack och ve, alla dessa trappsteg..
Pampig byggad
Toppen!
Uppe på svindlande höjder med mitt hjärta
Höjdrädd? Jag kan inte påstå att det inte kändes i magen att titta nedåt. Jocke försökte räkna trappstegen trappstegen på vägen ner och räknade någonting på 600. Mina fötter är inte överlyckliga med tanke på att jag började dagen med blåsor under fötterna efter gårdagen.
Moi.
Självfallet måste man ha en puss-bild framför Eiffeltornet♥
Tihi♥
L'arc de triomphe. Mina fötter böjar dö lie grann, sakta men säkert.
Avenue des Champs elysées. MINA. STACKARS. FÖTTER.
Galen turist stannar och tar kort mitt i trafiken.
Äntligen har vi vandrat längs hela Champs elysées och slutligen kommit fram till Place de la Concorde. Metron till hotellet nästa.
Men man måste ju stanna och ta lite fina bilder titt som tätt.
Trots att fötterna fått lida så är jag glad att vi hunnit med så pass mycket vi gjort under dessa dagar, jag hade inte velat missa någonting av det vi sett och gjort. Nu har vi gjort många av turistställena så nästa gång vi åker till Paris kan vi ta det lite lugnare, kanske packa en picknick-korg och slå oss ner i parken framför Eiffeltornet och bara njuta. Det vore något det!
Men det är inte över än. På kvällen letade vi reda på en mysig fransk restaurang på en gata, proppfull av restauranger, som de tipsade om på hotellet. Där provade vi på en annan fransk specialitet till förrätt, nämligen Foie gras, gåsleverpaté. Det var lite läskigt men förvånansvärt gott. Den serverades tillsammans med ett mörkt fikonbröd och en fruktsallad med fikon och lite annat och den kombinationen var faktiskt mycket god. Till huvudrätt åt vi vaktel i någon gräddig sås och ris till det. Också mycket gott. När vi ätit färdig begav vi oss av mot hotellet för att sova sista natten i Paris innan vi var tvugna att gå upp i ottan för att ta oss till flygbussarna.
Men det är inte över än. På kvällen letade vi reda på en mysig fransk restaurang på en gata, proppfull av restauranger, som de tipsade om på hotellet. Där provade vi på en annan fransk specialitet till förrätt, nämligen Foie gras, gåsleverpaté. Det var lite läskigt men förvånansvärt gott. Den serverades tillsammans med ett mörkt fikonbröd och en fruktsallad med fikon och lite annat och den kombinationen var faktiskt mycket god. Till huvudrätt åt vi vaktel i någon gräddig sås och ris till det. Också mycket gott. När vi ätit färdig begav vi oss av mot hotellet för att sova sista natten i Paris innan vi var tvugna att gå upp i ottan för att ta oss till flygbussarna.
Och vi avslutade sista kvällen i Paris med att hitta Waldo..
Les catacombes des Paris
Paris katakomber är ett tunnelsystem på hela 300 km som härstammar ända från romarnas tid då de grävde gångarna vid kalkbrytning. Under 1700-talet kom dessa åter till användning, kyrkogårdarna var fyllda till bristningsgränsen, då pesten, dysenteri och smittkoppor härjade bland befolkningen. Det fanns helt enkelt inte plats att begrava alla, då kom man fram till beslutet att man skulle flytta alla lik från kyrkogårdarna och ner i katakomberna under marken. Detta skedde nattetid för att inte uppröra befolkningen. Sedan staplade man upp alla skelett i prydliga rader längs väggarna i gångarna. Sammanlagt finns ungeär 6 miljoner skelett begravda nere i katakomberna.
Under årens lopp har katakomberna bland annat använts som mötesplats för franska motståndsrörelsen under andra världskriget. Det fanns många hemliga ingångar men sedan 50-talet har det rådit förbud mot att besöka katakomberna annat än den delen som idag är öppen för allmänheten, vilket endast är 2 av 300 kilometer.
Dessa katakomber var vi självfallet tvugna att besöka. Så vi for dit sista dagen, efter den sista franska frukosten med baguetter och croissants. Vi var där redan innan öppning, ändå fick vi vänta omkring 45 minuter på att få komma in. Men det var det värt, helt klart! Snacka om att man kände historiens vingslag där nere i de mörka gångarna med väggar täckta av skelett.
Återigen var jag tacksam för min kamera, då det inte var mycket till belysning alls där nere och man inte fick använda blixt.
Och vi träder in..
Så här såg gångarna ut överallt, skelett överallt
Där fanns många stentavlor med dikter, ordspråk och årtal från när skeletten i olika gångar blev ditlagda.
Där fanns även vissa gravar som var lite mer speciella, här tror jag ligger skelett från soldater som stupade vid ett slagfält.
Man kan ju inte påstå att de inte var konstnärliga i alla fall, även om det kan tyckas makabert att göra dekorationer av människoskelett.
På väg upp till ytan igen, uppför läskig, trång spiraltrappa.
Ganska fascinerande inte sant? Jag rekomenderar verkligen att besöka katakomberna om man åker till Paris. Och ta sig tid där nere, läsa skyltar och inte bara titta sig om lite skyndsamt omkring. Vi blev omkörda hela tiden av folk som knappt stannade och tittade på saker. Förstår inte, det är ju jätteintressant!
Under årens lopp har katakomberna bland annat använts som mötesplats för franska motståndsrörelsen under andra världskriget. Det fanns många hemliga ingångar men sedan 50-talet har det rådit förbud mot att besöka katakomberna annat än den delen som idag är öppen för allmänheten, vilket endast är 2 av 300 kilometer.
Dessa katakomber var vi självfallet tvugna att besöka. Så vi for dit sista dagen, efter den sista franska frukosten med baguetter och croissants. Vi var där redan innan öppning, ändå fick vi vänta omkring 45 minuter på att få komma in. Men det var det värt, helt klart! Snacka om att man kände historiens vingslag där nere i de mörka gångarna med väggar täckta av skelett.
Återigen var jag tacksam för min kamera, då det inte var mycket till belysning alls där nere och man inte fick använda blixt.
Och vi träder in..
Så här såg gångarna ut överallt, skelett överallt
Där fanns många stentavlor med dikter, ordspråk och årtal från när skeletten i olika gångar blev ditlagda.
Där fanns även vissa gravar som var lite mer speciella, här tror jag ligger skelett från soldater som stupade vid ett slagfält.
Man kan ju inte påstå att de inte var konstnärliga i alla fall, även om det kan tyckas makabert att göra dekorationer av människoskelett.
På väg upp till ytan igen, uppför läskig, trång spiraltrappa.
Ganska fascinerande inte sant? Jag rekomenderar verkligen att besöka katakomberna om man åker till Paris. Och ta sig tid där nere, läsa skyltar och inte bara titta sig om lite skyndsamt omkring. Vi blev omkörda hela tiden av folk som knappt stannade och tittade på saker. Förstår inte, det är ju jätteintressant!
Ettårsdgen i kärlekens hufvudstad
Efter att vi besökt Notre Dame var det hög tid att leta reda på ett lunchställe, vi letade runt lite grann men hittade inget intressant. Då tänkte vi att det kanske kan finnas några mysiga restauranger på lilla ön bredvid île de la cité, så vi begav oss ditåt. Vi letade och letade, visst fanns det massor av restauranger men med tanke på gårdagens standard på matställen så hade vi blivit aningen kräsna och ryknade på näsan åt vartenda ställe. Till slut tog vi oss en varsin galette (matcrêpes) på ett crêperie.
På väg mot lilla ön som vi ser framför oss där vattnet delar sig
Tänk att jag firade ett år med denna knasboll ♥
Sen var det dags att bege oss iväg mot Le tour Eiffel! Och vi vandrade på där, längs Seine, hade det mycket mysigt faktiskt. Så kom vi fram till någon skum slussgrej och floden delade på sig (?!). Jocke tog upp kartan och guess what? Vi hade knatat på åt helt fel håll! Jag måste understryka att det trots mitt rent ut sagt kassa lokalsinne inte var mitt fel. Hur som helst så studerade vi kartan nogrant och sökte upp närmaste metro för att ta oss till Eiffeltornet. Väl nere vid tunnelbanan verkar det som att det är någon form av försening. Ett antal gånger säger de något i högtalarna och vi fattar nada. En del börjar gå och en del står kvar, de upprepar informationen i högtalarna några gånger till och när vi kanske stått och väntat tjugo minuter kommer det ner någon snubbe som förklarar felet - på franska. Alla börjar gå och vi frågar honom om han talar engelska och frågar vad felet är. Då får vi veta att hela metron är nere på grund av att de inte har någon elektrisitet. Kul för oss!
Med onda fötter och trytande humör studerade vi åter kartan och kom fram till att vi inte var så långt från hotellet ändå, så vi knatade ditåt, stannde och kikade på Centre Pompidou på vägen. Sen på hotellet vilade vi fötterna en liten stund innan det var dags att bege oss ut och äta finmiddag och fira.
Lyckligt omedveten om att vi är på väg åt helt fel håll
Vi underhållde oss med fastmurad ring, jag lyckades inte dra loss den.
Men min starka karl kanske lyckas?
Nu jävlar..
..arrrggghh!
Nope, den satt visst där den satt.
Millitärträd..
..med bollkottar i! Min sötnos var så gullig att han försökte ta ner en bollkotte till mig, han var till och med beredd att offra sin ena sko. Han trampade nämligen i fetaste hundbajsen i sitt tappra försök att ge mig en kotte. Sen när han väl fick tag i en så rasade dom bara ihop.. så där stod vi, han med bajsig sko och jag utan bollkotte..
Sssschhhyyyysschh!
3d-konst.
Centre Pompidou
Jocke köpte macaroner till mig som tröst för att det inte blev som vi tänkt oss, så vi tog oss en varsin snabbmacaron (höhö) vid Centre Pompidou.
Andra sidan av Centre Pompidou
Vi letade reda på La harpe, en restaurang som Jockes föräldrar rekomenderade oss. Där firade de Jockes mamma, kickis, trettioårsdag för drygt tjugo år sedan. Det var ju lite utav en chansning, mycket kan ju hända en restaurang på tjugo år men det blev hur fint som helst. De bjöd oss på ett varsitt glas rosé till apertif, Jocke köpte tre rosor till mig av en blomsterförsäljare som kom in när vi satt där, hihi. :) Till förrätt tog vi sniglar igen (det gäller ju att passa på). Sedan åt vi entrecôte, drack ett rött sancerre-vin till det, riktigt gott. Sedan till efterrätt tog Jocke tarte tatin, vilket var äppelpaj och jag provade på crème brûlée, mums var det. Sedan när vi frågade efter notan kom kyparen in med varsin whiskey (!) snacka om generösa, bjöd både på apertif och sen en wirre på maten. Dom fick dricks vill jag lova.
Efter middagen tog vi oss en liten kvällspromenad i upplysta Paris, vi gick till Pont Neuf och över till île de la cité igen. Sedan strosade vi bara omkring och söp in Parisandan. Det satt kärlekspar överallt och precis som vi, bara njöt av att vara där med varandra. Eiffeltornet glittrade, broarna över Seine var upplysta och Notre Dame lika så. Vackert var det och jag glömde bort mina ömmande fötter för en stund.
På väg mot lilla ön som vi ser framför oss där vattnet delar sig
Tänk att jag firade ett år med denna knasboll ♥
Sen var det dags att bege oss iväg mot Le tour Eiffel! Och vi vandrade på där, längs Seine, hade det mycket mysigt faktiskt. Så kom vi fram till någon skum slussgrej och floden delade på sig (?!). Jocke tog upp kartan och guess what? Vi hade knatat på åt helt fel håll! Jag måste understryka att det trots mitt rent ut sagt kassa lokalsinne inte var mitt fel. Hur som helst så studerade vi kartan nogrant och sökte upp närmaste metro för att ta oss till Eiffeltornet. Väl nere vid tunnelbanan verkar det som att det är någon form av försening. Ett antal gånger säger de något i högtalarna och vi fattar nada. En del börjar gå och en del står kvar, de upprepar informationen i högtalarna några gånger till och när vi kanske stått och väntat tjugo minuter kommer det ner någon snubbe som förklarar felet - på franska. Alla börjar gå och vi frågar honom om han talar engelska och frågar vad felet är. Då får vi veta att hela metron är nere på grund av att de inte har någon elektrisitet. Kul för oss!
Med onda fötter och trytande humör studerade vi åter kartan och kom fram till att vi inte var så långt från hotellet ändå, så vi knatade ditåt, stannde och kikade på Centre Pompidou på vägen. Sen på hotellet vilade vi fötterna en liten stund innan det var dags att bege oss ut och äta finmiddag och fira.
Lyckligt omedveten om att vi är på väg åt helt fel håll
Vi underhållde oss med fastmurad ring, jag lyckades inte dra loss den.
Men min starka karl kanske lyckas?
Nu jävlar..
..arrrggghh!
Nope, den satt visst där den satt.
Millitärträd..
..med bollkottar i! Min sötnos var så gullig att han försökte ta ner en bollkotte till mig, han var till och med beredd att offra sin ena sko. Han trampade nämligen i fetaste hundbajsen i sitt tappra försök att ge mig en kotte. Sen när han väl fick tag i en så rasade dom bara ihop.. så där stod vi, han med bajsig sko och jag utan bollkotte..
Sssschhhyyyysschh!
3d-konst.
Centre Pompidou
Jocke köpte macaroner till mig som tröst för att det inte blev som vi tänkt oss, så vi tog oss en varsin snabbmacaron (höhö) vid Centre Pompidou.
Andra sidan av Centre Pompidou
Vi letade reda på La harpe, en restaurang som Jockes föräldrar rekomenderade oss. Där firade de Jockes mamma, kickis, trettioårsdag för drygt tjugo år sedan. Det var ju lite utav en chansning, mycket kan ju hända en restaurang på tjugo år men det blev hur fint som helst. De bjöd oss på ett varsitt glas rosé till apertif, Jocke köpte tre rosor till mig av en blomsterförsäljare som kom in när vi satt där, hihi. :) Till förrätt tog vi sniglar igen (det gäller ju att passa på). Sedan åt vi entrecôte, drack ett rött sancerre-vin till det, riktigt gott. Sedan till efterrätt tog Jocke tarte tatin, vilket var äppelpaj och jag provade på crème brûlée, mums var det. Sedan när vi frågade efter notan kom kyparen in med varsin whiskey (!) snacka om generösa, bjöd både på apertif och sen en wirre på maten. Dom fick dricks vill jag lova.
Efter middagen tog vi oss en liten kvällspromenad i upplysta Paris, vi gick till Pont Neuf och över till île de la cité igen. Sedan strosade vi bara omkring och söp in Parisandan. Det satt kärlekspar överallt och precis som vi, bara njöt av att vara där med varandra. Eiffeltornet glittrade, broarna över Seine var upplysta och Notre Dame lika så. Vackert var det och jag glömde bort mina ömmande fötter för en stund.
På La Harpe och avnjuter mycket god dessert.
Notre Dame nattetid
Jag och mina vackra rosor med Pont Neuf-bron i bakgrunden. :)
Många hade varit vid Pont Neuf och lämnat ett litet spår efter sig.
Eiffeltornet med dess "fyr-ljus" som övervakade staden.
Glittrande Eiffeltornet.
Man kan ju säga att dagen tog en vändning där på kvällskanten efter våra oturliga missöden tidigare under dagen. Vi hade en helt fantastisk kväll. :)
En tripp till Notre Dame
Okej, nu är det såhär att vi tog några hundra bilder enbart vid Notre Dame, så den gamla katedralen får äran att ha ett helt inlägg för sig själv.
På förmiddagen på tisdagen åkte vi ut till île de la cité för att beskåda ståtliga Notre Dame. Vi började med att ta oss en titt inuti, på alla underbara färgglada glasfönster, statyer och enormt höga och pampiga valv med mera. Vi betalade oss även in i skattkammaren där det fanns mängder av skatter i renaste guld med skimmrande diamanter och glittrande safirer. Mycket vackert att titta på. Sen ställde vi oss i kö för att gå upp i kyrkan och förundra oss över utsikten. Hela fyra hundra gropiga trappsteg att släpa sig upp för, hej mjölksyra i benen. Men det var det värt.
Den näst sista bilden talar om hur trötta vi var i benen när vi kom ner, mina sakade. Men det finns ingenting som inte en puss botar. :) Ni kanske märkte att jag gillade gargolyerna. Man fick verkligen känslan av att de faktiskt vaktar katedralen och att de skulle kunna bli till liv när som helst för att skydda byggnaden. Dessutom var ingen av dem den andra lik. Tror jag måste ta och titta på ringaren i Notre Dame igen! Bilderna där det ser ut som gargolyerna sitter och blickar ut över staden är nog mina favoriter från hela resan.
Detta var en mycket bra start på min och Joachims årsdag.♥
P.S. Måste även passa på att hylla min nya kamera. Inne i katedralen fick man nämligen inte ta kort med blixt och som ni vet brukar ju inte direkt kyrkor vara så väldans upplysta, utan det är mer stämningsljus i form av levande ljus som gäller. Ändå tycker jag att kameran lyckades fånga upp förvånansvärt mycket ljus. D.S.
To be continued..
På förmiddagen på tisdagen åkte vi ut till île de la cité för att beskåda ståtliga Notre Dame. Vi började med att ta oss en titt inuti, på alla underbara färgglada glasfönster, statyer och enormt höga och pampiga valv med mera. Vi betalade oss även in i skattkammaren där det fanns mängder av skatter i renaste guld med skimmrande diamanter och glittrande safirer. Mycket vackert att titta på. Sen ställde vi oss i kö för att gå upp i kyrkan och förundra oss över utsikten. Hela fyra hundra gropiga trappsteg att släpa sig upp för, hej mjölksyra i benen. Men det var det värt.
Den näst sista bilden talar om hur trötta vi var i benen när vi kom ner, mina sakade. Men det finns ingenting som inte en puss botar. :) Ni kanske märkte att jag gillade gargolyerna. Man fick verkligen känslan av att de faktiskt vaktar katedralen och att de skulle kunna bli till liv när som helst för att skydda byggnaden. Dessutom var ingen av dem den andra lik. Tror jag måste ta och titta på ringaren i Notre Dame igen! Bilderna där det ser ut som gargolyerna sitter och blickar ut över staden är nog mina favoriter från hela resan.
Detta var en mycket bra start på min och Joachims årsdag.♥
P.S. Måste även passa på att hylla min nya kamera. Inne i katedralen fick man nämligen inte ta kort med blixt och som ni vet brukar ju inte direkt kyrkor vara så väldans upplysta, utan det är mer stämningsljus i form av levande ljus som gäller. Ändå tycker jag att kameran lyckades fånga upp förvånansvärt mycket ljus. D.S.
To be continued..
Måndag i Montmartre
På måndagen tog vi metron upp till Château Rouge och knallade sedan ett par långa trappor upp till Sacré-Cœur som ligger allra högst upp på Montmartre. Sedan tog vi oss nedåt, strosade längs gatorna, tittade på fina byggnader, mysiga restauranger och lite olika sevärdheter på vägen.
Mången trappsteg för att komma till Sacré-Cœur på toppen av Montmartre.
Tillslut skådade vi den ståtliga basilikan. Vi tog ett varv innuti den men där fick man tyvärr inte fotografera.
Utsikten var imponerande, synd att det var lite dimmigt.
Vi kunde även se Eiffeltornet resa sig i dimman.
Så gick vi till Place du Tertre, där konstnärer slår upp sina stativ för att måla av turister som oss.
Och visst ville även vi ha ett porträtt på oss tillsammans. Men vi nöjde oss inte med den första bästa utan vi gick runt och kikade på de olika konstnärernas arbeten och så kom vi fram till denna lille farbrorn som ser ut som en riktig fransk konstnär ska, à la bohemstyle med basker. Vi fick dock veta senare att han var grek men det är sak samma, han hade iaf bott i Paris större delen av livet. ;)
Ta da! Ett fint porträtt av mig och älsklingen.
Där var ett porträtt som han hade gjort av sig själv.
Så knallade vi vidare, kikade på söta hus som denna rosa lilla restaurang.
Så hittade vi på Au Lapin Agile som är ett av de gamla cabaretställena från 1800-talet i Montmartre.
Vingården i Montmartre, som vid denna tid på året verkade väldigt stängt.
Konstnären som målade av oss tipsade om denna mysiga lilla restaurang om vi ville äta lunch på ett ställe där knappt några turister alls kommer, vilket var ett ställe precis så som vi hade tänkt leta reda på.
Hur mysigt som helst med massor av gamla prylar hängades i taket. Här kunde man äta trerätters för 13€, vilket var mycket billigt för att vara i Paris.
Fransk löksoppa med baguetter och en massa ost till förrätt. Man fick passa sig så man inte blev mätt redan på den.
Boef bourguignon till huvudrätt, my god vad köttet var mört. Sen tog jag ost till efterrätt och sötnosen tog en päronpaj. Tack konstnären (kommer inte ihåg vad han hette) för tipset!
Det var trappor överallt, jag är glad att vi började vid Sacré-Cœur och tog oss nedåt istället för tvärt om, då hade jag nog kollapsat.
Så hittade vi på Moulin de la Galette också, vilket är en annan av de kända cabareterna.
Från Moulin de la Galette strosade vi ner längs den episka gatan i hopp om att även hitta på Moulin Rouge.
Men Rue Lepic tog en konstig 90 graders sväng och vi trodde gatan slutade där (vilket den inte gjorde, men det kom vi fram till senare). I vårt sökande efter Moulin Rouge hittade vi på Montmartres enorma kyrkogård där vi stannade till för att kika på kändisars begravningar.
Vi letade reda på Alexandre Dumas (som var den enda vi kände igen på kartan med storheters gravplatser utmärkta).
En mycket dammig skulptur av honom.
Sedan efter att ha gått en knasig omväg hittade vi äntligen den kända röda väderkvarnen. Det var enorm kö in till nattklubben redan på eftermiddagen.
På kvällen frågade vi på hotellet om de kunde rekomendera någon bra restaurang i närheten, Aux Crus de Bourgogne hamnade vi på då. Vi hade lite svårigheter med att göra oss förstådda, för även denna restaurang kom det mest fransmän till. De kom ut med ett varsin glas vitt vin till apertif och vi blev som två frågetecken. Vi hade ju inte beställt dricka än, eller hade vi gjort det utan att vi själva förstod det? xD Jocke försökte på stapplande franska fråga om vinet och efter en stund förvirring från både vår och servitrisens sida så fick vi förklarat att det var för vi bodde på Hotel Roubaix som vi blev bjudna på vin innan maten, dom hade någon slags överrenskommelse där.
Det var ett mycket gott vin och även samma som vi hade spanat ut i menyn så vi beställde in en flaska till maten.
Till förrätt tog vi självfallet sniglar. Det kändes som ett måste att prova på att äta det i Frankrike och vi blev inte besvikna, så gott. Servitrisen kom in med vad som såg ut som ett snapsglas till sniglarna tillsammans med små pipetter och vi såg ut som frågetecken igen. Då förklarade hon att vi skulle droppa fem droppar av spriten (som vi senare kom fram till var pastis) i varje snigel, "för matsmältningen" sa hon på franska.
Till huvudrätt tog vi ankbröst i honungssås. Åh så fantastiskt gott det var. Jag hade faktiskt ingen aning om att anka var rött kött.
Slutligen till efterrätt åt jag kastanjpuré med något crème fraiche-aktigt till, mycket spännande och väldigt gott.
Min sötnos åt baba au rhum, först ställde servitören fram en tallrik med något muffinliknande och grädde, sen ställde han fram en hel flaska med rom till. Så det var bara för Jocke att dränka in kakan i rom så mycket han bara ville.
Jag och min älskling på fin restaurang i Paris♥
(lägg märke till servitrisen som sitter och stirrar i vänster övre hörn, wtf liksom?)
En söndagseftermiddag i Paris
När vi hade landat, tagit flygbussen in till Paris, listat ut var vi var och vilken linje vi skulle ta med metron för att komma nära hotellet, letat runt efter hotellet och till slut hittat på det, dumpat av väskorna, DÅ tog vi metron till Port Clignancourt. Där i närheten ligger nämligen en av världens största loppmarknader - Le marché aux puces. Där finns en stor huvudgata, Rue des Rosiers och en massa enskilda marknader på båda sidorna om gatan. Det var trånga gator med stånd och små antikbutiker om vart annat, hur mysigt som helst och massor att titta på. Så mycket shopping blev det inte där dock med tanke på priserna, men några små souvenirer till prylhyllan fick jag med mig hem i alla fall, efter att ha prutat lite grann.
Vi avnjöt varsin crêpe suzette, våra första under denna Parisvistelse och öven de bästa. De var tunna och frasiga med massor av nutella i (och även banan och kokos i min), killen som gjorde dem snålade verkligen inte med nutellan och ändå frågade han oss om det var tillräckligt.
Vi hade även en lustig liten incident i form av Vikky-göra-bort-sig. Vi stannade till vid ett stånd med kläder och frågade vad en sak kostade. Gubben pratade inte engelska och tog hjälp av ett par tjejer där som översatte åt oss till engelska. Varpå jag vänder mig mot Jocke och utbrister: "Nej det där tycker jag var dyrt!" och tjejerna: "Va är ni svenskar?!". Därefter följer att alla börjar skratta, förutom gubben som inte fattar någonting. Lilla jag blev röd som en tomat i ansiktet och utav detta kan vi lära oss att man inte alltid kan använda svenskan utomlands när man inte vill att folk ska veta vad man pratar om.
Sen på kvällen när vi kom tillbaka till hotellet råkade vi båda somna på stört, vilket inte var så konstigt eftersom vi gick upp kl 03.00 på morgonen, haft en väldans lång resedag och sen en hel eftermiddag på en gigantisk marknad i stora staden Paris.
Vårat söta rosa hotellrum
Tröttis
Igår kom jag och älsklingen hem från Paris, med blåsor under fötterna men väldigt nöjda och glada. Det har varit fantastiskt. Bilder och ord från vår vistelse i kärlekens huvudstad kommer, kanske i morgon, kanske lite senare. :)
